Knasiga, men knasiga tillsammans!
Nu har klockat än en gång tickat förbi läggdags. Jag kanske skulle behöva bo hemma hos mamma iallafall, så att jag får någon som säger åt mig när jag inte får vara uppe längre. Henrik är ju inte direkt till någon hjälp. Han fastnar ju framför datorn varje kväll och blir lika förvånad han med när han råkar lägga ett öga på uret. Vi är hopplösa kvällsmänniskor. NU ska jag dock studsa i säng.
(wallstyle.se)
Kommentarer
Trackback
