Om jag ändå kunde trolla

Efter matchen i lördags låg ju både jag och älsklingen i soffan och jämrade oss. Han för sin käke och jag för min mage. Så det blev ingen sen kväll för oss och som tur var lyckades vi somna direkt och sova genom hela natten. Dock var inte våra problem borta när vi vaknade. Nej älsklingen fick fortsätta knapra piller och min magvärk hade förstärkts med illamående. Det blev soffläge igen.
Så igår kväll när jag klappade på Henrik och tyckte lite synd om mig och han gjorde detsamma så sa jag...

"Nej mig är det inte synd om, nu har magvärken gått över"

Tjii fick jag. Vaknade i morse och BAM, den var tillbaka med all sin kraft. Illamåendet ligger dessutom på lur, väntandes på att få attackera mig. Jag känner det.
Sedan är jag ju som jag är. Vela själv. Får ångest av att stanna hemma, blir stressad över vad jag kan missa. Så jag kliver minsann upp, sminkar mig och ja... sen blir jag ju sittandes. Jag vet ju hur magen fungerar vid den här tiden och att det egentligen inte är någon idé att försöka. Så varför kan jag inte bara bestämma kvällen innan eller direkt då alarmet ringer att jag blir hemma. Nej det ska krånglas så att jag hinner sminka mig, får ta bort sminket igen, störa tröttheten, jag får svårt att somna om. Jaja jösses jag blir inte klok på mig själv ibland.

Ska väl störa Johanna om nån timme genom att skicka ett härligt "jag är sjuk, vi ses imorn" sms.

Nu hoppas jag främst på 3 saker:

1. Att jag är frisk tills imorn, för mer uppgifter vill jag inte ha innan tentan.
2. Att onsdagens lektion ger mig vad jag missar idag.

3. Att denna magvärk slutar bråka med mig ASAP.

Hm.. hade tänkt stanna uppe tills älsklingen kliver upp, så att jag inte väcker honom i onödan. Men magen är i behov utav en liggande position så jag tror jag tar på mig de tysta tofflorna och smyger in iallafall.


P.S Om jag kunde trolla vet jag inte vart jag skulle börja. Det finns ju så otroligt mycket jag skulle kunna göra. Fast det är ju iofs bättre än tre önskningar. Har ibland legat och tänkt att vilka tre jag skulle välja. Det är näst intill omöjligt. En del har ju liksom följdönskningar, gills de då som en eller flera?!! Jaja än har jag tid att fundera, har hittills inte stött på någon givmild ande.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback