Att uppleva döden utifrån
Väckarklockan ringer 06.20
Dusch, kläder, smink...
Promenad till praktiken
No/So
rast
Svenska
lunch
rast
Associationsövningar
Musik
Lek
Spårmöte
Får skjuts hem utav Maria 15.30
One tree hill, DPH, One tree hill
Middag
B&S, Gossip, B&S
Ja som ni ser har jag levt vardagslivet även denna tisdag 11/11 2008. Arbetat och matat serier. Livat på Spångbergsvägen :P...
Tänk att denna dagen aldrig kommer att återkomma. Ingen kommer någonsin få uppleva den 11 november 2008 igen. Om nu inte livet tar om från början då vi dör då såklart. Jag undrar jag vad som händer när man dör. Frågan vi alla förmodligen ställt oss någongång och förmodligen aldrig kommer att få svar på under våra levande år. Jag hoppas det dröjer MÅNGA dussin år tills jag får reda på det. För er som sett en död människa. Visst känns det underligt? Där ligger en människa ni förmodligen känner väldigt väl. Så verkligt där, men så oerhört overkligt borta. När jag fick uppleva det första gången så ville jag bara ruska om denna människa och vänta på att han skulle vakna. Jag ruskade aldrig och han vaknade aldrig.
Jag brukar tänka på när någon, eller jag själv säger: "Det är det värsta jag varit med om"... Om småsaker som händer runt omkring oss.
Att förlora någon till en värld man själv inte har tillgång till. Att veta att man aldrig mer får träffa denna person. DET ÄR DET VÄRSTA JAG VARIT MED OM!!!
Jag håller helt med dig.. Vi klagar om våra såå jobbiga problem och saker när det finns människor i världen som har det såå mkt värre ! :( Tänkte på det senast idag på bussen.. Att man inte bara kan va positiv och tacksam över att man har det så bra som man har det ! För vi har det ju faktiskt riktigt bra jämfört med andra på denna jord!
Och det är riktigt jobbigt att förlora ngn man har kär! Vet precis hur det känns!! :'(
Svar på din kommentar i min blogg:
Ja visst är det kul med kör! Och att få sjunga! :D Men jag förstår! Det finns så mkt man måste/vill göra men så lite tid! :/ Hoppas du får tid i nån gång i framtiden och kan börja sjunga med oss! :D
Kram!
Brukar också tänka på döden ibland. Man kan nästan bli tokig när man inte får något svar, vem man än frågar :P Man har väl en egen önskan om hur det ska vara, och den tror då jag på :) Kram på dig!
Blev ledsen nu när jag tänkte tillbaka på för några veckor sedan när jag själv hade velat väcka den person som låg död på sin säng.
Hoppas det blir av nu på lördag förresten. KRAM
Man inbillar ju sig att de andas.. De är verkligen otäckt.
De är som om de är bara ett skal som ligger där. :(
Usch och fy!
