Vart tog helgen vägen?

Jösses va fort denna helg har gått. Jag jobbade ju till tio i fredags och igår va jag i Karlskoga hela dagen så helgen har bara svischat förbi. Gårdagen var iallafall mysig och rolig. Jag och mamma va barnvakt åt Miranda och William hela dagen. Vi tog dem med oss till stan för en glass, lekte i sandlådan och myste i soffan. När Linda kom hem så åt vi smaskig mat och sedan åkte jag hemåt. Jag åkte för att hämta Henrik hos Robban och det va en rolig visit det hehe. Hela grabbgänget satt i ett tält, tittade på fotboll, drack, sjöng och dansade. Ja jo det är sant, dem dansade hehe. De verkade ha kanonkul och jag fick mig ett gott skratt jag med vilket var skoj. Sedan åkte jag, Henrik, Magnus, Patrik och Rolle mot Filipstad. Rolle släpptes av, Patrik hämtades av flickvännen och jag, Henrik och Magnus satte oss på hallgolvet och drack Dooleys och Baileys. Mumsigt och roligt. Magnus tog en tripp till hotellet, Henrik satte sig vid en film och jag somnade så fort jag la huvudet på kudden. Vaknade endast till en stund när Magnus kom tillbaka sedan sov jag som en stock hela natten. Va otroligt trött och är det fortfarande faktiskt. Ja och Henrik har precis sett två avsitt av Ugly Betty och nu ska jag nog spela spel. Blir nog en tidig kväll för mig. Säger jag nu hehe.

Oj glömde ju nästan berätta vad som hände när vi kom hem sent igår kväll. När vi ska köra in på baksidan och parkera ser vi två katter sitta på fönsterbläcket utanför datarummet. Jag reagerar knappt, men grabbarna ser direkt att det är Stina och Luna. Fönstret i datarummet har alltså pajat (mer än innan) såpass att de klarat av att pressa sig ut. Jag får genast panik då jag tänker på att Laban förmodligen också tagit sig ut och hoppat ner eftersom han ej satt där han med. Vi sprang upp i lägenheten och då kom både Luna och Stina in igen och mötte oss, men Laban var såklart borta. Alla fyra gick ut för att leta, men direkt utanför dörren ser Patrik honom sitta i hörnet mellan vår ingång och den bredvid. Jösses va nervös jag blev där ett tag och va glad jag blev att han ej sprungit iväg. Eller skadat sig. Vi tyckte först att han haltade, men nädå det gjorde han inte alls. Han verkade på alldeles prima. Jag undrar så hur länge han varit ute och hur länge de andra suttit där på bläcket. Puh, vilken pers hehe. Inte nog med att Laban varit ute på ett så stort äventyr...nä sen skulle han minsann slurpa i sig utav våran dooleys också. Nä du lille vännen...nog med äventyr nu!!! :)

Nu är de flesta fönstren stängda och katterna ligger i soffan och sover... precis som dem ska hehe


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback